
Krediter och skulder - problem eller möjligheter?
Inställningen till pengar, konsumtion och framför allt skulder har blivit annorlunda.
De flesta klarar att planera ekonomin så att amorteringar och räntor betalas som de ska. Men det finns människor som av olika anledningar fastnar i en skuldfälla som kan vara nästan omöjlig att ta sig ur. Om det beror på en misslyckad satsning, arbetslöshet eller annat som man utan egen förskyllan hamnat i måste man ha möjlighet till en andra chans.
Men om det däremot är slarv, nonchalans eller rent utnyttjande, ska man då ha ha samma rätt att få avskrivning eller samhällets hjälp att komma ur skuldfällan? Det är ju inte alltid de med låga inkomster som har dålig ekonomi. Utan oftare de som inte planerar, som förköper sig, som inte tar ansvar för balansen mellan inkomst och utgifter, man har en livsstil där man inte har koll. Man tar nya lån för att betala gamla...
Vi kan inte ha lagar som tar över ansvaret från människor. Både den som tar lån och den som ger lån måste ha ett stort ansvar för att det ska vara rimligt att betala lånet. Men vi måste ha lagar som ger människor hopp att med en rejäl kraftansträngning komma ur en långvarig skuldfälla.
Om vi ska ha preskribtionstid för att avskriva obetalda lån kan diskuteras. Kommer lån i så fall att bli ännu dyrare att ta, om långivaren ska räkna in ännu större kreditförluster.?





















