Som ansvarig för arbetsmiljöfrågor vill jag verkligen förtydliga att enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att ingripa och stoppa trakasserier på arbetsplatsen, oavsett vem som är skyldig! Arbetskamrater, skyddsombud och facket är också viktiga aktörer.
Hur mycket ska man tåla? Ja, det kan ingen säga. Kanske är vissa personer känsligare än andra, men upplevd utfrysning, förolämpande, negativt bemötande eller förtal är aldrig något man ska acceptera. Tyvärr är det nästan alltid mycket svårt att bevisa då ord ofta står mot ord. I senaste numret av tidningen Byggnadsarbetaren finns det mycket bra beskrivet om machokulturen inom byggnads och utfrysningen av en färgad kille från Nigeria på en svensk byggarbetsplats. Fallet drivs nu som etnisk diskriminering och Byggnadsfacket kräver 300 000 kronor i skadestånd.
I Växjö finns det en f d lärare som försökt driva sitt ärende, men misslyckats hittills. En lärare som kom från Island mobbades av sina elever så illa att han blev sjukskriven och sedan slutade på skolan. Med det som framkom i Radio Kronoberg verkar det vara ett misslyckande från chef och arbetsgivares sida.
Mobbarens drivkraft är nästan alltid makt eller avundsjuka men också gruppdynamik. Utlösande faktorer kan vara otydliga chefer, olösta konflikter eller ständiga förändringar på arbetsplatsen. Men chefen har en viktig roll och ska klargöra vad som inte accepteras på arbetsplatsen. En bra kommunikation och deltagande i vardagsarbetet kan minska riskerna för mobbning. På en bra arbetsplats finns ingen mobbing.
Min personliga uppfattning är att vi i Sverige kanske är lite känsligare, kanske för att vi lever i en "snällare" värld. Många är rädda för konflikter och dålig stämning, vi vill inte säga något´och är fega för obehagligheter. Vi kan också ha svårt att tolerera att andra kan vara annorlunda och det mesta ska vara "inom boxen". Kanske därför depressioner, att "gå i väggen" och utbrändhet är vanligare hos oss än i andra länder. Är man längre ner på Maslows trappa så kanske det är andra behov som styr vardagen.
Tyvärr har ännu inget mobbningsärende på en arbetsplats lett till någon fällande dom. Kanske har inte alla parter tagit problemen på allvar. En dom skulle ge vägledning och skärpa ansvarigas insatsers. Jag vill arbeta för att Arbetsmiljölagen ska ha ett bra genomslag även här. För det måste Arbetsmiljöverket kanske skärpa sin kontroll och arbetssätt. Att informera mera och aktualisera mobbning på ett tydligt sätt är en väg.
3 kommentarer:
Det finns för många chefer som inte vågar se problemen. Och chefer som själva på sitt sätt deltar i mobbningen, då man säger att man inget sett eller förstått.
Ni måste se till att det blir känt vem som har ansvar och att det inte gär att komma undan. En människa kn ju bli helt nerkörd och inte själv orka driva sin sak.
300 personer varje år tar sina liv eller blir sjukskrivna pga mobbning på arbetsplatsen. Visst är det ett stort problem. Hur kan vuxna bete sig som skit och rätta hur barnen ska bete sig?? Barn lär sig av vuxna, gör vuxna fel, gör även barnen fel. Vi måste börja titta på oss själva innan vi kan rätta andra. Jag föreläser ute i skolor om ämnet, men då fokus på skolmobbning. Jag tar mitt eget ansvar, men frågan är om ni gör det?
Till Björn Hultman - om det vore enkelt att åtgärda och få människor att bete sig vettigt, så vore det ju redan gjort. Ingen lag i världen hjälper om inte någon lagförs och domstolar tar upp fallen.
Men du har ju rätt i att mycket mer måste göras, större fokus och större insatser från alla berörda.
Skicka en kommentar